Aktiv nordism
- inom det lantbruksvetenskapliga området

Till den nya Ministerrådsutredningen om "Et nordisk utdannings- og forskningsrom for jord og skogbruk" ligger en bakgrundsrapport som ger en rad exempel på gott
samarbete inom den nordiska lantbruksforskningen. Rapporten ger också rekommendationer för hur institutioner,,företag, organisationer och användarna själva bättre kan planera och agera genom en "aktiv nordism".

Rapporten är utarbetad av O. Henrik Akeleye Braastad, INNOPOL, som varit konsult för Ministerrådets arbete.

Dagens nordiska rum är större än de gamla samarbetsorganens domäner
Lantbruksuniversiteten är inte längre ensamma på lantbruksforskningens nordiska arena. En ny nordisk storföretagsverksamhet har tillkommit som tillsammans med stiftelser, fonder och finansieringssystem utgör en ny finansiell bas. Fortfarande tycks dock det universitetsbaserade nordiska samarbetet vidmakthållas genom gamla relationer.
INNOPOLs bakgrundsrapport pekar på betydelsen av att göra "rummet" större. Större för lantbruksuniversiteten, för organisationerna, för myndigheterna och inte minst för användarna.

Ny initiativkraft efterlyses
Frukterna av de initiativ till nordiskt samarbete, i form av nordiska forskarkurser, som universiteten en gång startade, skördas fortfarande. Initiativkraften att fortsatt utveckla det nordiska samarbetet är emellertid svag idag. En framtida samverkan kan dock utvecklas tillsammans med myndigheter och företag som har ett växande intresse av att utvidga det nordiska "rummet". De nya nordiska storföretagen har den starkaste viljan till ett nordiskt forskningssamarbete. Storskogsägaren STORA Enso är kanske det främsta exemplet.

Ny ideologi för aktivt samarbete
Samtidigt behövs en "omideologisering" av samarbetet inom den nordiska lantbruksforskningen. Vi måste gå ifrån det perspektiv där nordiskt samarbete endast betraktas som vägen till extrafinansiering av nationella projekt, till att se det som ett verktyg som ger ett ökat nationellt mervärde. Oberoende av vem som får använda de ekonomiska medlen!

Vilja och kraft inifrån
De 40-åriga nordiska samarbetsorganens bildande av kontaktytor, genom ledande forskares möten en eller två gånger om året, kan inte alena åstadkomma denna förändring. Vilket även gäller det framgångsrika NOVA-systemets samarbetsstruktur.
Initiativkraften måste dessutom komma inifrån, det vill säga från institutioner, fakulteter och rektorsämbeten. De nationella ambitionerna kring en nordisk samaktion, måste bli en del av institutionernas nationella mål, strategiska planering, budgetarbete och resultatrapportering.

Förakta inte radikala samarbetslösningar - anpassa till nationella ramar!
INNOPOL-rapporten belyser även ett mer långtgående nordiskt samarbete inom särskilt den tillämpade, marknadsorienterade lantbruksforskningen. Omfattande arbetsdelning, "outsourcing" till grannländerna såväl som sammanslagningar och uppdragskonkurrens är på väg. Dessvärre finns det fortfarande exempel på att det ibland tycks värderas högre att förtvina i hemlandet än att samarbeta i Norden.
Samtidigt hotas givetvis det nordiska samarbetet av konkurrens från den stora världen. Andra europeiska universitet säljer in sig hos studenter, myndigheter och multinationella nordiska bolag som t ex Wageningen UR, TNO m fl.
Konkurrensen utifrån uppmanar till en nordisk arbetsdelning, koordinerad kvalitetshöjning, gemensamt skydd mot att överskrida krisgränser samt samarbete utanför lantbruksuniversitetetens traditionella ramar.